Var pa trial for ett nytt jobb i tisdags.

Det ar pa en gard med turistridning och mitt jobbet gar ut pa att leda ridturer i regnskogen och saklart ta hand om hastarna. Eftersom manga av kunderna inte har nagon erfarenhet far man ofta ga bredvid men ibland far man rida pa ledarhasten. Nar jag var dar pa prov fick jag ga med pa en entimmes-ritt. Tyvarr var kunderna japanska. liksom de flesta tydligen ar just nu eftersom de har semester, och de kunde inte ett ord engelska.. Men ungefar halften av de anstallda ar japanska bara for att de ska kunna prata med dem. Hade det varit jag som var pa ridtur i regnskogen hade jag velat njuta av naturen och upplevelsen i tystnad eller med lite trevligt smaprat. Jag vet inte om japaner ar annorlunda eller inte men den japansktalande guiden pratade (typ skrek) oavbrutet pa japanska hela ridturen. Harligt ljus rost hade hon ocksa. Naturen var i alla fall jattefin :)

Efterat fick jag ocksa rida en kort stund sa de fick se om jag kunde. Nar Emily (en tjej jag traffat pa hostelet som jobbar dar och fixade in mig) fick hora vilken hast jag skulle rida blev hon lite angslig. "De vill bara testa dig. Hall dig bara lugn om han borjar springa pa for fort."

En annan tjej som jobbade dar sa at henne att inte skramma upp mig. "MEn kommer du ihag nar jag tog hit min kompis och jag inte forvarnade henne? Han stack ivag med henne."

Hmm...

Behovde inte oroa mig, det var en underbar hast! Pigg och framat :) Vi skrittade och travade lite och nar vi saktade ner fran traven fortsatte han pa stallet. Jag sag sakert jattedum ut dar jag satt och fanflinade, lycklig som jag var. Tjeje jag red med sa att jag red bra och var saker trots hur framat han var. Hon undrade om jag ville racea.

Om jag ville!

WIIIIIEE!!

SKitkul!

De vill att jag ska borja jobba sa fort som mojligt men jag sa att jag redan betalat hostelet for tva veckor till. Vet inte om jag vill jobba dar :/ Visst ar det en jattefin gard men man far inte betalt och jag vet inte langre om jag behover ett andra ars visa.. Visst var det jattekul att rida igen men jag vet inte hur ofta jag kommer fa gora det och hastjobb ar alltid hastjobb, tror jag kommer trottna fort pa att jobba dar :/

Maste bestamma mig!! angest

Annars har jag det bra :p

Jobbar sista dagen pa cafeet imorgon :)

googla mount'n'ride cairns om ni vill se bilder pa garden :)

Efter pinsamt många veckor i Cairns tog vi oss till slut i kragen och bokade en dagstur ut på revet. Så istället för att ta vara på tillfället att få sova ut, släpade jag mig upp ännu tidigare än vanligt och gick ner till hamnen. Det tog nog ungefär 2 timmar innan vi kom fram till första stoppet. Marion och Dylan som vi åkte med ville absolut ligga på nätet i fören på katamaranen. Jag och Rebecca som lärde oss vad det innebär att ligga där när vi var på whitsundays, avstod. Ganska snart flydde de tillbaka till oss efter att ha blivit helt översköljda av vattnet som stänkte upp. Först hade jag inte tänkt dyka men sen ångrade jag mig. alla som jag har hört prova på det säger att det är häftigt så jag bestämde mig för att testa ett introduktionsdyk. Vi var en liten grupp på bara 5 personer som skulle göra introdyket och ändå delade de upp oss i två grupper. Det kan ha berott på att två var asiater och i stort sett inte förstod någonting. Jag avundades inte dykledaren som skulle försöka ha safetybriefing med dem. Han förklarade allting tre-fyra gånger och de nickade glatt men när han testade dem hade det ändå inte förstått särskilt mycket. Som tur var var det inte alltför mycketvi var tvungna at veta så genomgången tog ändå inte så lång tid. Han visade hur man gör om man tappar munstycket eller får in vatten i masken och måste tömma den. Han sa åt oss att jämna ut trycket i huvudet ofta genom att hålla för näsan och blåsa och vi fick lära oss lite basiskt dykarspråk såsom okej (vet väl alla redan men ändå ;)) och "problem". Om man hade problem måste man också visa vad man har problem med, tex munstycke eller mask eller "den stora hajen där borta"... Vi behövde inte lära oss något om hur man läser av mätare och sånt, det skulle han ha koll på. Så blev det dags att dyka! När vi bokade turen sa försäljaren att vi inte skulle behöva hyra våtdräkt, vattnet skulle vara tillräckligt varmt för alla utom lokalbor som är vana med varmare vatten.. Därför bestämde vi oss för att spara in 70 spänn och strunta i våtdräkt. Ångrade mig nästan för det blåste ganska kallt och i stort sett alla utom vi hyrde dräkter. Inte blev det bättre när besättningen sa att de skulle skratta åt mig när jag kom upp alldeles fryssen och hyrde en dräkt till nästa dyk. Trots detta stod jag fast vid mitt val och jag klarade mig fint! Vattnet var varmt och skönt, var kanske lite kallt när man var ner på botten men inte alltför illa. En annan femma var det när jag kom upp på båten igen efter dyket, i kallt blåst och var tvungen att sitta i skuggan medan jag väntade på att få hjälp at bli av med utrustningen. Men nu går jag händelserna i förväg, jag kan ju inte skippa själva dyket!Första minutrarna fick vi alla hålla armkrok men snart fick vi släppa och simma "ensamma" (inom räckhåll från instruktören) det var inte så djupt, kanske 4-6 meter och visst var det häftigt att kunna simma ner till botten och simma mellan korallerna men eftersom vi inte var så djupt var det inte så stor skillnad mot att snorkla. (tyckta jag tills dyket var över oh vi fick snorkla istället och det var ju faktiskt inte alls lika bra som att dyka!!) gillade att vända ryggen mot botten och titta upp mot ytan och bara se vatten och ljuset där uppe. Vi såg tyvärr inga hajar men många färgglada fiskar, jättemusslor (alltså JÄTTE!!!!) sjöstjärnor, clownfiskar och vi fick hålla i en sjögurka :pAtt snorkla här på första stoppet var inte alls lika kul. Det var lite blåsigt och därmed vågigt och tror att min snorkel kanske kan ha suttit fel för jag fick in vatten i den hela tiden. Råkade komma in över ett område av koraller där det var väldigt grunt och vågade knappt röra mig i rädsla för att. Kanske sparka på korallerna så de dör. Inte så lätt att snorkla när man varken kan röra sig eller andas :sOch vattnet smakade skit! Bokstavligt talat. Fågelskit. Mitt i revet fanns en liten sandö som var hem för massor av fåglar som naturligtvis var tvungna att skita i vattnet! Som tur var fick vi väldigt god mat när vi kom tillbaka upp på båten ;) Andra snorklet var bättre :) snorkeln satt bättre och det var inga äckliga fåglar där. Vi tog med oss lite banan ner i vattnet och matade fiskarna med. Vi fick sällskap av en baotastor fisk! Nästan lika stor som jag var han! Och han gillade banan! Jag råkade sparka stackarn i huvudet en gång men inte ens det kunde få honom att lämna bananerna vi matade honom med så han stannade kvar :p På vägen hem blev jag sjösjuk men trots det (och trots det faktum att jag lyckades glömma att smörja ansiktet igen och blev skapligt röd) hade jag en underbar dag på revet :)