Tillbaks i Cairns igen.. Tog nattbussen tillbaka och den var helt full sa vi fick forsoka sova sa gott vi kunde pa vara sma saten. 6 pa morgonen var vi framme, da at vi lite frukost och vantade pa att klockan skulle bli 8 sa vi kunde ga till hostelet. De hade rum at oss men inget jobb just nu sa receptionisten. Vi forklarade att vi jobbat har forut och hon sa att hon skulle lamna en lapp till managern sa fick vi se. I vantan pa att fa checka in gick vi till tvrummet for att forsoka ta igen lite somn. For en gangs skull var det jag som somnade och inte Rebecca!! Nar vi gick tillbaka for att checka in fick vi veta att Rebecca kunde borja jobba senare samma dag i receptionen och jag var satt hogst upp pa listan och i sondags fick aven jag borja, fast jag stadar lite overallt pa eftermiddagen.

Sa den delen gick ju som en dans, nu ar det bara att hitta ett betalt jobb ocksa... Problemet ar att man blivit sa lat! Jag vill egentligen jobba men det ar sa jobbigt att leta jobb, sarskilt har dar det knappt finns nagonting alls.. Men imorgon sa.... Eller fredag.. Men da maste det goras!

I lordags foljde jag med tva tjejer ner till hamnen. de hade hort att man fick aka med i seglingsrace onsdagar och sondagar for bara 10 dollar. Det var bara en bat kvar och han hade egentligen inte plats for alla tre, de var redan fyra personer pa baten, men sa att vi fick val aka med anda da. Det var en liten segelbat, 8 meter lang. Vi fick sitta pa dack och varje gang vi skulle vanda (Nar man akte i motvind maste man sicksacka sig fram sa det var ganska ofta i ena riktningen) Fick vi lagga oss pa mage sa att segelbommen kunde aka over oss och vi fick kravla over och satta oss pa andra sidan. Nar vi gjorde detta lutade baten valdigt mycket (VALDIGT MYCKET! Trodde nastan vi skulle valta ibland) och vi lag dar och stirrade rakt ner i vattnet. Forsta gangen det hande var jag inte beredd pa det och hade ingenting att halla mig i sa jag fick trycka mig sa hart jag kunde mot dacket och hoppas pa att inte trilla i. Efter det var jag noga med att halla hart i nagonting. Detta kallades att "go about" sa varje gang kaptenen ropade "Ready to go about!" var det bara att lagga sig platt pa mage. Tyvarr kom vi sist men det var i alla fall en rolig och aventyrlig eftermiddag :)

Nagot annat roligt jag glomt beratta hande nar vi var pa Magnetic Island. Det var pa kvallen efter var dagsutflykt och vi var trotta och hungriga. Nar vi skulle ata kvallsmat var det en pungratta som strosade omkring pa matplatsen. Vi hade Townsville och pungrattan dar i farskt minne men var tvungna att satta oss dar. Nar jag och Linn gick in i koket for att rosta brod hor vi plotsligt Rebecca skrika som om det gallde livet.

    "Vad gor hon!" utbrister Linn

   "Hon blir sakert attackerad" sager jag lugnt och satter i mitt brod i rosten innan jag gar ut for att se vad som hander. Det har ar synen jag mots av: Langst ut pa banken sitter Rebecca hopkrupen med ryggen mot pungrattan, som ar halvvags ner i var matvaska, och skriker. Jag galopperar fram med flaxande armar och pungrattan travar darifran.

    "varfor schasade du inte bort den?"

    "Jag forsokte! Jag provade allt men den brydde sig inte!"

Hmm... Det sag inte riktigt ut som att hon forsokte skramma den :p men hon hade tydligen forsokt vifta med handerna och skaka i vaskan innan hon gav upp :p

Lite senare sitter jag kvar nar de gar in for att rosta mer brod (jag sa ju att vi var hungriga). Pungrattan var nyss vid ett annat bord men nar jag kollar dit ar den inte kvar. Den har val forsvunnit tanker jag men nar jag vander mig om hoppar jag hogt. Den ar PRECIS bakom mig och nosar pa min talrik!! Jag viftar och later, forsoker schasa bort den men som Rebecca sa sa bryr den sig knappast. Den borjar nosa pa var vaska igen och jag skakar pa den. Inget resultat. Jag daskar till den lite i sidan. En gan till lite hardare. Da vandrar den till slut ivag i sakta mak. Uppenbarligen ar inte alla pungrattor aggressiva..

Idag övergav Linn oss :( 

Vi hade avskedsfest igår med marängsviss, åt så vi nästan dog men det var det värt. Känns jättekonstigt att hon har åkt, kan inte riktigt fatta att hon är borta. Känns bara som att hon har tagit en väldigt lång toapaus och snart ska komma tillbaka. Men det ska hon inte göra. Vem ska nu hålla mig sällskap när jag kokar frukostgröten?

Som vi skrev på presentkortet (hon fick en avskedspresent, en väldigt unik och hårig souvenir från australien, kängurupungkulor) så kommer vi sakna hennes fräcka skämt, klockrena kommentarer, kärleksfulla kramar, ljuva sångröst, ALLT! Det kommer bli så tomt utan henne!

Vi gjorde oss en picknick och tog en heldagsutflykt på ön. Först åkte vi till Koala village för att kanske hålla i en koala. Det var mycket billigare än alla andra parker vi funderat på så vi hade inga förväntningar alls. Men det var jättebra så vi blev glatt överraskade! De hade inte så många olika djur men guiden berättade en massa intresant information om de som fanns och man fick hålla i alla utan extra kostnad (utom koalan som kostade 15 dollar att hålla i men alla fick klappa). Först fick vi träffa krokodilen, sen fick vi "pussa" en svart kakadua. Efter det var det en wombat, han var pensionär så honom fick man inte klappa, Sen var det några fula ödlor och en liten sköldpadda innan det blev koalans tur och slutligen en pytonorm. Vi hade en jättekul förmiddag som var värd mycket mer än de 19 dollar vi betalade för den :)

När vi var färdiga tog vi lunch innan vi åkte till en av öns bästa snorkelstränder. Tyvärr var det så kallt i vattnet att vi struntade i att snorkla men vi hade i alla fall ett par sköna timmar på stranden innan vi tog en promenad upp till the fort. Ett "fort" de byggde och använde under andra världskriget. Det var okej men inte särskilt speciellt men vi såg en vild koala och det var värt att gå upp dit för att kunna pricka det av listan :p Magnetic Island ska tydligen vara det område där man har störst chans att se vilda koalor och det märks för nästan alla man pratade med som hade rört sig runt på ön hade sett en. När vi kom ner från fortet var det 40 minuter kvar tills nästa buss skulle gå. VI orkade inte vänta utan började gå hemmåt för att hoppa på vid en annan hållplats. Vi ångrade oss lite när vi efter ett tag insåg att det kanske var så långt till nästa hållplats att vi undrade om vi skulle hinna fram och Linn förbannade mig där vi hungriga stapplade fram i de branta nerförsbackarna. Både Rebecca och Linn trodde att vi gick åt fel håll men jag försäkrade dem om att det var rätt. Jag var 100 procent säker! Ändå mumlade Linn om att tvinga mig bära henne på ryggen hela vägen tillbaka om det var åt fel håll.

Till slut hittade vi i alla fall en hållplats två minuter innan bussen kom ifatt oss och vi VAR faktiskt på väg åt rätt håll! Jag sa ju det! Efter att ha väntat på färjan i hamnen i 20 minuter (med bussen på tomgång! omiljövänliga australiensare!) kom vi trötta och hungriga men ack så glada och nöjda med dagen, tillbaka till hostelet och kunde göra oss kvällsmat :)

Helt okej för en vanlig måndag ;)

Efter ett par slappa soldagar åkte vi upp till Townsville och tog färjan ut till Magnetic Island för att gå på det beryktade full moon partyt. Lite konstigt var det att fullmånen var för två veckor sen men vi lät inte det störa oss allt för mycket. Taggade till tusen kom vi fram till hostelet runt fyra på eftermiddagen, vi skulle i alla fall ha varit det om vi inte hade varit så hungriga och låga på energi. För trötta för att gå till affären blev vi tvungna att äta det vi hade, ris. En snäll kille vi träffat tidigare i Airlie gav oss en halv bruk tomatsås som han inte behövde. Efter maten fick vi springa till affären för att hinna köpa goon innan dörrvakterna skulle ställa sig i dörren och hindra oss från att ta med det in. Vi hann PRECIS! Tyvärr hann vi inte dricka så mycket innan vi blev av med det i alla fall.. 

Liksom på många andra hostel var det inte tillåtet att ha egen alkohol men på de flesta brukar inte ha någon koll alls på det. Jag var lite orolig att de skulle ha bättre koll nu eftersom det var Full moon party men Rebecca och Linn trodde inte det och eftersom de höll på att bli tokiga på mig när vi hade Buster (Jag var alltid jättenojig över vart vi skulle våga parkera för natten och det var aldrig några problem) bestämde jag mig för att de säkert hade rätt och släppte det. Dumt. Här kommer ett tips; om du är på ett hostel där du inte får ha alkohol på rummet, lämna då inte en goonbox fullt synlig mitt på golvet och ropa "kom in, det är öppet" när det knackar på dörren. Då kommer nämligen en gubbe komma in och säga "Just doing alcohol checks." Du kommer då snegla på din box och fundera i en millisekund om du ska gömma den men när Gubben nästan snubblar över den inser du besviket att det är för sent och säger "okey, do we pick it up when we check out?" varpå han svarar "No." och därmed har du har finansierat nästa kvälls personalfest.

Irriterande, särskilt eftersom goonet var dyrare här på ön. Men vi klarade oss ganska bra ändå. Fick smaka lite av killarna som hade varit smarta nog att ställa sitt under sängen och sen hade vi druckit tillräckligt för att klara oss resten av kvällen. Tyvärr var festen en besvikelse. Det var inte alls lika mycket folk som vi väntat oss och Djn var den absolut sämsta jag någonsin hört! (Skulle kanske ha behövt lite mer goon ändå?) Men på något sätt hade vi ganska kul ändå för först var klockan ett och sen var den plötsligt fyra och vi tyckte vi hade gjort oss förtjänta av att sova. Det tyckte tydligen inte killen i sängen under mig som drog hem en tjej lite senare. Till deras försvar var de väldigt tysta men det hjälper inte mycket när man sover i en våningssäng!! Funderade på att ropa åt dem att sova eller gå någon annanstans men då blev de som tur var klara. Linn hade tydligen samma problem i sin våningssäng, vad är det med folk!?

Vi vaknade tidigt nästa morgon och kunde inte somna om så vi gick upp istället. Det blev en slappdag utan dess like. När vi sent på eftermiddagen retirerade till sängarna för att slappa där somnade vi allihop trots de tända lamporna. Någon vänlig själ (förmodligen någon av de schweiziska killarna som var mycket snällare än holländarna under mig och Linn) måste ha släckt lamporna för 1-2 timmar senare blev vi brutalt väckta av att någon tände dem igen. Det var ännu en alkoholkoll men de märkte ganska fort att vi inte hade fest. Vi tvingade oss upp ur våra sköna sängar för att göra en väldigt avancerad middag (nudlar) innan vi återvände till rummet och fick som tur var sova oavbrutet hela natten.

Tyckte det var dags att vara lite kulturella sa igar gick vi ner pa puben, kopte oss en jug ol och kollade pa den andra av tre rugbymatcherna mellan Queensland och New South Wales som spelas varje ar.

Det var riktigt kul, puben var full med rugbyfantaster (och ett par okunniga backpackers liksom oss sjalva..) och olen borjar man vanja sig vid nu sa det ar inte alltfor ackligt langre ;)

Vi fick reglerna forklarade for oss men trots det var det svart att forsta nar man borde heja eller utge irriterade ljud nar det andra laget gjorde bra ifran sig. Som tur var fanns det gott om New south walesare pa puben sa om man hejade fel gjorde inte det sa mycket :p Efter ett tag visste jag anda nar jag skulle heja genom att kolla pa en tjej med quennslandstroja pa sig som satt framfor mig. Nar hon appladerade eller viftade med en hand i vadret var det bra, nar hon satte bada handerna pa huvudet var det inte lika bra.. Jag hejade saklart pa queensland men markte ganska snart att resten av mitt bord var fran sydney och saklart hejade pa nsw.. :p Sa mycket ol hade jag inte druckit att jag stod upp och skrek som en galning (som tjejen vid bordet bredvid gjorde. hon spillde ganska mycket dricka och is over Linns rygg ocksa..) sa de markte nog inte att jag inte hejade pa samma lag som dem ;)

Tyvarr vann NSW och eftersom de vann forra matchen ocksa sa blir det ingen tredje.

Vadret har varit fint hela veckan och eftersom det inte finns sa mycket att gora i lilla Airlie beach har vi mest legat och solat sa nu ar vi bruna och fina igen :) sarskilt roligt for Linn som aker hem nasta vecka, nu kan hon skryta med sin branna for alla er darhemma ;)

Spenderade helgen pa en seglingsbat i de fina Whitsundays.

Forsta dagen var det valdigt blasigt och kallt. Att sitta uppe pa "dack" var inget alternativ eftersom man da blev overskoljd av vagor, nagot vi fick reda pa genom erfarenhet.. Att sitta nere i "allrummet" var ocksa uteslutet, dar inne madde jag illa till och med nar baten stod still i hamnen. Sa det blev till att tranga ihop sig bakom rodret dar det var lite skydd mot blast och vatten. Vi fros ganska mycket anda, sarskilt eftersom vi redan var helt dyngsura.. Jag forsokte trots allt halla modet uppe men det var lite svart nar Linn satt och langtade tillbaka till land och Rebecca satt och sa hur mycket hon hatade det.. Efter 3-4 timmar var vi i alla fall framme i en vik dar vi skulle overnatta. Vi fick ga i land pa en o och kolla pa aboriginmalningar. De var inte sa speciella men det var skont att komma av baten en stund. Pa kvallen gick kaptenen igenom planerna for morgondagen. De var inte sa roligt.. Han sa att vadret kanske skulle vara jattedaligt nasta dag och att det kanske skulle blasa alldeles for mycket for att kunna aka till whitehaven beach som ska vara varldens nast finaste strand (vet faktiskt inte vilken som ska vara den finaste..)

Inte direkt vad vi ville hora :/ vi ville ju ha fint och soligt vader och garna aka till stranden. Men jag bestamde mig for att inte tanka pa det for det var ju inte alls sakert att det skulle bli sa daligt och varfor sura i onodan.

Nasta morgon vaknade vi av hoga oljud. Besattningen var redan igang, drog upp ankar och satte igang motorn. Vi gick upp pa dack och sag att vadret var i alla fall battre an igar. Solen lyste ibland igenom molnen och det blaste inte alls lika mycket (tillrackligt for att blasa av flingorna och mjolken fran skeden nar man forsokte ata frukost dock.. Det sager jag bara, det ar inte det lattaste att sitta pa dack pa en segelbat och forsoka ata! Vi fick kampa ordentligt dagen innan ocksa med vara lunchmackor, det flog gurkor och sallad overallt da, men det var annu svarare att ata flingor med mjolk!)

Efter ett par timmar var vi framme vid forsta anhalten och alla drog pa sig sina sexiga stinger-suits och cyklop och hoppade i vattnet. Det var inte alls sa fargglatt som jag trodde det skulle vara och nattens regn och blast hade grumlat upp vattnet. Men det fanns en del fina fiskar att titta pa i alla fall. Vi holl inte ut alltfor lange, sa fint var det inte och vattnet var lite kallt sa man borjade snart frysa. Deck-hand Matt drog upp oss i livbaten och tog oss med tillbaka till Avatar. Man kande sig som en dod fisk nar man ograciost blev uppdragen i baten och den tighta vatdrakten gjorde inte det hela battre.. Inte var det ett av mina mest attraktiva ogonblick maste jag erkanna (men tur ar val det for annars skulle det ju vara illa!)

Vi fick te och kaffe att varma upp oss med och sen bar det av mot Whitehaven beach! Vadret hade lugnat ner sig ordentligt under natten och vi hade inga problem med att ta oss dit. Jattefin strand saklart, alldeles vit. Istallet for sand var det silica, ganska likt sand men mycket, mycket finare och rundare partiklar. Dethar anvants for att gora glaset till linserna i teleskop. Det ska tydligen vara bra att pollera silversmycken i, liksom tander och att skrubba kroppen med. Vadret borjade spricka upp och vi fick en solig eftermiddag. Efter stranden akte vi till ett annat stalle for att snorkla. Nar vi kom fram hade det hunnit bli sen eftermiddag och lite kyligare sa manga bestamde sig for att hoppa snorklingen. Men jag hade ju faktiskt akt hit for att snorkla och det tankte jag gora! Det kunde ju vara battre an forra stallet och det fanns fortfarande en chans att se en havsskoldpadda aven om jag inte raknade med det. Rebecca och Linn tankte inte snorkla, de tyckte att det var for kallt. De mesarna!

    "Ni kommer angra er nar jag kommer tillbaka och har sett en skoldpadda!" sa jag till dem.

Vattet var faktiskt inte lika kallt den har gangen och mycket klarare nu nar grumlet hunnit lagga sig. Vi simmade innat stranden pa on vi stannat vid. Besviket noterade jag att det var samre an forra stallet vi stannat pa. Det var mycket doda koraller och ju narmare stranden vi kom desto mer dott var det. Jag kollade upp. De andra fortsatte langre in men jag svangde lite at hoger och borjade simma utat igen. Detblev lite battre och jag sag en del lila koraller. Sa var den plotsligt dar! I en klyfta svavade en skoldpadda och at av nagonting. Jag kunde inte fatta att jag faktiskt fick se en! Jag bara lag dar och tittade pa den i flera minuter. ett par ganger tittade jag upp for att se om jag kunde signalera till nagon annan snorklare ifall de ocksa ville se den men de sag aldrig upp och jag ville inte skrika ifall besattningen skulle tro att jag holl pa att drunkna.. Sa jag bestamde mig att njuta av det for mig sjalv istallet, vilket egentligen var mycket battre. Nagra av de andra snorklarna simmade forbi en bit ifran och skoldpaddan blev lite orolig och borjade simmaivag. Jag simmade tva meter over den innan jag la mig en bit bakom. Jag ville inte skramma den for mycket. Till slut simmade vi forbi nagra av de andra och de borjade forfolja den. Da simmade jag ivag pa egen upptacksfard, det var inte alls lika haftigt att dela motet med skoldpaddan med fula snorklare som lat illa och plaskade som att simma dar sjalv i stillheten med bara ljudet av sin egen anding i oronen och betrakta den fridfulla skoldpaddan. Jag hittade pa mycket finare delar av revet nu an nar vi borjat. Det var fina farger former och fiskar overallt. Fortfarande inte lika fint som jag trott men mycket finare an tidigare. Till slut trottnade jag anda och det var dags att dras upp i baten igen.

Sista dagen akte vi bara tillbaka till hamnen. Da var det saklart jattefint vader!

Trippen kunde ha varit battre med en battre kapten, han var helt okej men lite for otrevlig och sexistisk for jobbet tycker jag.. Vadret kunde saklart ha varit litte battre ocksa men samtidigt kunde det ha varit sa mcket varre sa jag ar glad! Gruppen vi akte med var ocksa helt okej men inte sa manga i var smak.. (Killar allsta!Haha nej jag skojja bara :p) Allt som allt var det i alla fall en helt okej tur ochjag ar glad att jag gjorde den :) Vi fick en ny favoritsang ocksa!Sahar gar den:

And the sign said "long haired freaky people, need not apply"

Om och om igen. Det roligaste var att kocken var langharig och hippeaktig :p

later kanske inte sa kul men det var det och laten ar riktigt catchy! :)

Nu hanger vi kvar i Airlie beach ett par dagar innan vi aker till Magnetic Island. Sista stoppet innan Linn aker hem :(

Nu när solen äntligen kommit till Cairns ska de sätta igång och bygga om lagoonen så ingen kan bada.. Fast det gör inte oss så mycket för imorgon åker vi ner till airlie beach för att segla i whitsundays. Vi hoppas att solen följer med oss ner så vi får underbart fint väder där ute :) Idag var sista arbetsdagen för oss på hostelet, no more housekeeping :) men inte får vi sovmorgon imorrn för det, bussen går halv åtta på morgonen och eftersom man måste vara där en halvtimme innan blir vi väl så illa tvungna att gå upp 6- halv 7 :/ hade tänkt lägga mig tidigt ikväll så man får sova ut lite igen. När vi hade buster blev det nog 10 timmars sömn varje natt men här har det inte blivit lika mycket, har går ut 6 nätter i rad nu.. :p men vi har inte druckit varje kväll så även om man är lite trött och seg ibland kunde vi ha vart mycket mer slitna. Vi hade alltså tänkt oss en lugn kväll men så insåg jag att bussresan är ju tio timmar lång så om vi sliter ut oss ikväll kan vi sova på bussen och det kommer inte kännas alls lika långt :p inte för att Linn och Rebecca skulle ha några problem att sova ändå, de somnar hela tiden, i buster, när de solar och en gång hopkurade i linne säng mitt på ljusna dan! Förstår inte hur de lyckas :sMen vi får se hur det blir ikväll, först måste vi handla, duscha och packa. Det sista kommer bli jobbigt, vi fick kläder av två svenska tjejer som skulle vidare till Thailand och skulle slänga nästan allt för de var så trötta på alla sina kläder. Vi börjar också tröttna på våra så vi tog gärna emot det. Problemet är nu bara att man inte vill slänga något så nu måste man försöka få ner allt i den fullproppade väskan..Får se om jag lyckas ;)

Why oh why would I wanna be anywhere else?De två första dagarna i Cairns var gaska fina sen har det varit mulet och regnigt i två veckor :/ men idag sken äntligen solen igen! :D och vad varmt och skönt det blev! Visst har det varit ganska varmt hela tiden trots regnet men idag var det verkligen läge att gå till lagoonen och försöka få tillbaka lite av färgen som det känns som vi har tappat. Det är väl en sådär 26 grader tänkte vi men tydligen var det 32 :p vi har verkligen blivit vana och bortskämda med värmen nu :pJobbet är helt okej. Första dagarna blev vi dock ganska besvikna för fördelarna med att bo på hostel visade sig inte vara så stora ändå.. Köket är jättelitet och det finns ungefär 8 sittplatser. Det finns ingenstans att hänga tvätt så vi fick ordna egna tvättlinor i taket och vrida på fläkten för fullt, duscharna är okej men de har jättefräscha varmduschar vid lagoonen som är gyllene för backpackers som bor i bilen... Och de. Var så mycket att göra att vi alltid fik jobba över och människorna vi träffade på hostelet var inte alls lika roliga som oss ;/ Men nu har det blivit bättre :) köket är fortfarande skit men hänger man där ibland kan man få väldigt mycket gratismat av folk som ska åka vidare och vi hittar kvarlämnad mat i rummen när vi städar också :p pengar hittar man också en del så vi har fått ihop till en del McDonalds glassar :p dom är ju ganska billiga ändå ca 2,50 kr styck men gratis är alltid liite godare :p Vi har gått en ny jobbarkompis som är mycket bättre än den förra så nu hinner vi oftast klart precis i tid :) och så har vi träffat i alla fall lite roligt folk :) Buster har till slut fått åka till bilhimlen. Det var en sorgens dag :( innan vi lämnade bort honom var vi tvungna att flytta honom varje dag eftersom det var 24timmars parkering och varje gång man satte sig i honom fick man en sån hemmakänsla och vi längtade alla tillbaka till livet vi levt de senaste 6 veckorna. Men trots allt var det skönt att ha ett hostel de här veckorna i Cairns för det skulle nog ha varit ganska jobbigt att bo i kilen när det regnar varje dag.. Nu måste jag gå för Linn och Rebecca väntar på mig men hoppas ni har det bra allihopa!Kram